29 Harry Potter och dödsrelikerna av J.K. Rowling
Jag läste såklart den sjunde delen i Harry Potter-serien så fort den kom ut, på engelska. Den läste jag i det närmaste bulimiskt, började en lördag förmiddag och läste läste läste till strax efter lunch på söndagen. Jag var så oerhört rädd att jag skulle bli spoilrad någonstans med hur det skulle gå, så jag ville läsa den direkt själv.
Men, alla de andra delarna har jag läst på svenska, så nu tyckte jag att det var läge att läsa även denna på svenska, och kanske göra det i lite mer moderat tempo, så att jag han reflektera över vad det egentligen var jag läste.
Och den är ju mycket bra. Även andra gången var det spännande, det är välskrivet och genomtänkt. Den väcker många tankar om hur man själv skulle reagera i onda tider, och karaktärerna är nyanserade trots den tydliga uppdelningen på ont och gott.
Jag gillade att Rowling inte skyggade för att det dör folk på båda sidorna i en våldsam konflikt. Men det finns ett dödsfall som jag bara inte accepterar. Jag skriver inte vilket här, för trots att boken kom för så länge sedan vill jag inte spoilra någon.
Och många har ju haft problem med epilogen. Det har faktiskt inte jag. 
