18 Vargtimmen av Denise Mina
Andra boken om Paddy Meehan och jag gillade ju den förra och frågan är om inte denna var ännu bättre. Jag gillar att huvudpersonen känns som en riktig människa, inte som en stereotyp av hur en huvudperson i en deckare ska vara. Eftersom jag läser rätt många deckare kan man ibland bli trött på den trötte, cyniske, manlige polisen som dricker lite för mycket, är lite för ensam och är mkt intresserad av musik (opera eller rock från 60-talet).
Den kändes däremot ruggigare än den förra, med mer smuts och blod och knark och skit. Men ändå inte så att jag blundade när jag läste. 
